Jädraås, tätort i Ockelbo kommun, Gävleborgs län (Gästrikland). Samhället ligger ca. 30 km nordväst om Sandviken och hade år 2000 279 inv. Förbi Jädraås går länsväg 542. Runt Jädraås ligger byarna Gammelboning, Ulvtorp, Ivantjärn.
Historia
Jädraås bruk anlades 1857 av ägaren till Ockelboverken, Joh. Alb. Salomon Åberg. Ockelboverken hade grundats på 1670-talet och järnhanteringen bedrevs på flera platser. 1857 lades hyttan vid Åbron ned och en ny uppfördes 1856-57 vid Jädraås, vilket låg närmare gruvorna i Vintjärn samt hade god tillgång till vattenkraft. Transportmöjligheterna mellan gruvor och bruk förbättrades i slutet av 1800-talet genom utbyggnades av Dala-Ockelbo-Norrsundets järnväg (DONJ). Jädraås kom att bli järnvägen administrativa centrum med reparationsverkstäder, snickeriverkstad, målarverkstad, lokstallar och ett förhållandevis stort stationshus.
Efter Åbergs död år (1885) sålde arvingarna 1887 Ockelboverken, där Jädraås ingick, till Kopparbergs och Hofors Sågverks AB (namnändrat til Kopparfors AB 1937). Jädraås kom med tiden att växa till förhållandevis stort järnbruk, på bekostnad av ett antal mindre som istället lades ned. Hyttan från 1857 byggdes om ett flertal gånger innan den fick sitt slutliga utseende genom olika ombyggnader under perioden 1905-1915. 1905 togs en lancashiresmedja med fem lancashirehärdar och en ångsmälthammare i bruk. 1912 tillkom ett råskensverk från Brattfors bruk, och två år senare utbyggdes smedjan med ytterligare fem lancashirehärdar och en ångsmälthammare. Lancashiresmedjan i Jädraås var därmed en av de största i av detta slag i landet. Brukets storhetstid var dock över redan i början av 1930-talet. Lönsamheten för bolagets järnindustri försämrades, vilket resulterades i att masugnen lades ned den 22 augusti 1930. Driften vid lancashiresmedjan kom att fortsätta ännu i ett par år, men minskade efterhand för att helt upphöra 1942. Därefter tog skogsbruket över som huvudnäring i Jädraås.
I samband med att Kopparfors AB 1967 började klargöra att Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg (DONJ) skulle läggas ned, väcktes tanken bland flera järnvägsintresserade om en museijärnväg mellan Jädraås och Tallås. Det är en sträcka på drygt fyra kilometer, som utökades med ytterligare drygt en kilometer i slutet på 90-talet, då man förlängde sträckningen till Svartbäcken Nedre. Efter att järnvägen lagts ned 1969-70 sparades sträckan mellan Jädraås och Tallås och museiföreningen Jädraås-Tallås-Järnväg (JTJ) bildades.
Sevärdheter
Idag finns mycket kvar att se i Jädraås. Vid museijärnvägen finns både äldre fordon och byggnader bevarade från DONJ. De flesta byggnaderna där är uppförda under åren 1885-95. Hyttan och lancashiresmedjan ligger båda två utefter Jädraån. Efter nedläggningen lämnades byggnaderna att förfalla, men räddades i sista stund. Fortfarande pågår arbetet med att restaurera smedjan. Vidare finns bruksherrgården (uppförd 1856/57) och ett antal arbetarbostäder på olika platser. De flesta av dessa uppfördes i samband med brukets expandering i början av 1900-talet. Skogsarbetarbyn, som uppfördes i början av 1950-talet, hör till de mer ur arktektonisk synvinkel värdefulla exemplen på arbetarbebyggelse från 1900-talets mitt. Byn ritades av arkitekten Ralph Erskine.
Ortnamnet (1880 Jädraås) innehåller ånamnet Jädran, nu Jädraån (1684 Jädran Fluvius), vilket är bildat till jäder 'kant', 'rand', samt ås.