Västerås är en tätort i Västerås kommun i Västmanland. Västerås är residensstad för Västmanlands län, stiftsstad för Västerås stift och centralort för Västerås kommun. Västerås är Sveriges femte största tätort med 107 005 invånare (2005).[1]
Västerås kallas även för Mälarstaden och även lite skämtsamt för Gurkstaden. Det sistnämnda på grund av ett frekvent odlande av gurka och Västeråsgurkan som började odlas på 1700-talet. Staden hette tidigare Westra Aros, där Aros betyder åmynning och syftar på Svartåns utlopp i Mälaren. Östra Aros låg vid Fyrisåns utlopp i Mälaren och var nuvarande Gamla Uppsalas hamn (dagens Uppsala ligger inte vid Mälaren utan längre inåt landet).
Västerås centrala delar har delvis behållit sin stadsplan från medeltiden[2]. Kvarteren norr om domkyrkan, kyrkbacken, samt längs Svartån har sparat en ålderdomlig prägel av med gamla hus och gårdar i korsvirke och knuttimrat. Västerås domkyrka härstammar från tiden från eller före 1100-talet. Vid domkyrkan finns hus från medeltiden, biskopsgården och konsistoriegården. Bägge husen är dock delvis ombyggda under 1600- och 1700-talet. Västerås slott uppfördes som en försvarsanläggning på 1200-talet och har därefter blivit om- och tillbyggt flera gånger. Efter en brand 1737 byggdes slottet upp under Carl Hårlemans ledning.
Erik Hahr var stadsarkitekt i Västerås under åren 1909-1935 då industrialiseringen satte sin prägel på Västerås bland annat genom att Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, ASEA bildades. Hahr skapade en stad med historisk atmosfär och karaktär av expansiv industristad[2]. Bland de mer moderna byggnaderna märks Västerås stadshus med sitt höga klocktorn, ritat av Sven Ahlbom och skrapan som är Sveriges femte högsta skyskrapa. De centrala delarna av Västerås är utformade med gågator och torg. Torghandel förekommer varje dag men är främst en sommarföreteelse. Många äldre hus har flyttats från de centrala delarna till Vallby friluftsmuseum, där det även finns gamla Västmanländska gårdar.
Broar [redigera]
Vid mötet mellan Svartån och Eriksgatan fanns till en början ett vad där man kunde ta sig över vattnet. Det ungefärliga läget borde vara vid dagens Apotekarbro, under medeltiden kallad Torgbron eftersom stadens handelsplats och torg var beläget på dess östra sida. Därpå fanns även Slottsbron (mellan Munkholmen och Slottet), samt två broar över Lillån. Efter 1600-talets reglering tillkom Storbron i Stora gatans sträckning. Det fanns alltså tre broar över Svartån inom staden fram till 1867 då Skarpskyttebron uppfördes av Sam Lidman. Den ursprungliga gångbron i trä är idag ersatt av en kraftig betongbro som en del av Cityringen. Idag finns tretton broar över svartån, från Mälaren bort till norra Vallby.
Vallbybron
Skerikebron
Falkenbergska kvarnen
Skarpskyttebron
Djäknebron
Biskopsbron
Prästbron
Apoteksbron
Storbron
Slottsbron
Strandbron
Våghusbron
Järnvägsbron
Torg [redigera]
Torghandel förekommer på Stora Torget. Exempel på andra torg inom Västerås är till exempel Bondtorget, Fiskartorget, Sigmatorget, Aseatorget och Viktor Larssons plats.
Parker [redigera]
Botaniska trädgården - I centrum av Västerås mellan Rudbeckianska skolan och Stadsbiblioteket ligger Sveriges äldsta gymnasieträdgård.
Djäkneberget - Ett parkområde strax utanför Västerås cityring med utsikt över staden.
Mästermanskälla - Mästermans källa ansågs vara Västerås bästa källa. Mästerman var en bödel, som hade sin bostad på Kyrkbacken. I dag är brunnen en källa kring ett grönområde som är öppen för allmänheten.
Rudbecksparken - Parken ligger mitt i stadsdelen Herrgärdet, ett utsparat kvarter som anlades till park.
Stadsparken - Stadspark i centrala Västerås.
Tessinparken - Tessinparken byggdes 1994 på en överbliven gräsyta och bildar nu en park längs Vasagatan. Avenboks- och idegranshäckarna bildar skydd mot trafiken och ger platsen en oaskänsla. I parken står Carl Eldhs skulptur Eve.
Utanbyparken - Liten park med perennplanteringar.
Vasaparken - Vasaparken är den största parken i centrala Västerås. Den ligger omgiven av stadshuset, konstmuseet, slottet, konserthuset och järnvägsstationen. Parken var ursprungligen en trädgård, placerad på Munkholmen, som Gustav Vasa beslutade att anlägga 1541.