Mattias Steuchius

Ärkebiskop i Upsala. Blev 85 år.

Barn med Anna Tersera (1653 - 1723)

Noteringar

Dokt. Matthias Steuchius (1683-95), f. på Fogdön 26 okt.
1644, son af företrädaren. Intogs i Hsands skola 1650, men åtnjöt samtidigt
handledning af informatorer i föräldrahemmet. Tillika med sin
äldre broder Erik inskrefs han 20 okt. 1658 vid Upsala universitet. Efter
grundliga filosofiska och teologiska studier och aflagda disputationsprof
promoverad 10 dec. 1668 till fil. mag. med 2:dra hedersrummet. Efter
att presiderat för ytterligare en afhandling, anträdde han sommaren 1669
en resa till utländska universitet, hvarunder han särskildt i Helmstadt,
Wittenberg och Leipzig, dröjde någon längre tid och genom åhörande
af många berömda lärares föreläsningar och i deras umgänge vann riklig
näring för sitt spekulativa och kritiska sinne. Härefter drog han till
Enligt personalierna i J. NORDBERG'S likpredikan. I senare biografier uppges han varit
född i Sthm.Jena, Tübingen, Basel och Heidelberg, vände så sin färd till Holland och
slutligen till England. Under vistelsen i Oxford utnämndes han 1671
till logices lektor vid Hsands gymnasium. Kort efter hemkomsten i mars
1672 tillträdde han denna befattning och blef samtidigt härmed prästvigd
af fadern. Om hösten vald till herredagsman bevistade han årets
riksdag. Andre teol. lektor 1673. Läseåret 1674 beklädde han rektoratet
vid gymnasiet och var i aug. 1675 närvarande vid kon. Carl.XI:s kröning
i Upsala. Understödd af faderns egen rekommendation till en af de lediga
professorsbefattningarna i Upsala£, utnämndes han till logices professor
vid universitetetø och installerades i ämbetet 19 sept. 1676. Under de
6 år, han innehade denna lärostol, utvecklade han ovanligt nit och deltog
såsom anhängare af Aristoteles läror ifrigt i bekämpande af den Cartesiska
riktning, som börjat tränga sig in vid universitetet. Såsom nämndt,
blef han på sin åldrige faders begäran och med stiftets samtycke 8 april
1682, förordnad att öfvertaga superintendentämbetet. Innan utnämningen
blifvit honom bekant, anhöll han i bref af 13 april hos kansleren
Magnus de la Gardie att få kvarstanna vid sin professur till följande vår
för att kunna afsluta de kurser, han vid akademien föredrog. I en senare
skrifvelse från Stockholm 27 okt. s. å. ser han sig nödsakad hos Kongl.
Maj:t begära att Hsands konsistorii rätt måtte med eftertryck skyddas
för otidiga ansökningar till de lediga tjänster och lägenheter, som till
Konsistoriet höra. Sådana störande ingrepp var tiden rik på, och det
hedrar den tillträdande superintendenten, att han hade mod att framlägga
denna begäran, helst som kungliga regeringen själf ofta genom s. k. promotorial
tidigare själf lagt sig i konsistoriets lagliga utnämningsrätt,
hvarvid äfven församlingarnas valrätt hade åsidosatts. I början af år
1683 tillträdde han sitt ämbete i Hsand och höll då sitt första prästmöte.
Teol. doktor i febr. 1693 vid Upsala mötes 100-årsfest, erhöll han på grund
af sitt varma nit och sin outtröttliga verksamhet såsom stiftchef 19 dec.
s. å. fullmakt att vara primarie teologie professor och domprost i Upsala,
hvarjämte i fullmakten inflöt, att han skulle vara ärkebiskopen behjälplig
såväl utom som inom konsistoriet med bibehållande af samma heder,
rang och anseende, som han såsom superintendent innehaft. Denna förflyttning,
hvilken den kungl. bevågenheten tilltänkt honom och hvilken
han ej kunnat afböja, kom troligen till lycka för honom själf ej till stånd.
Ty då kon. Carl XI på sommaren 1694 företog sin norrländska resa till
Torneå och såväl på upp- som nedresan gästade Säbrå, erbjöd han honom
Utnämningen skedde utom alla förslag, men han måste afstå halfva professorslönen
åt e. o. prof. J. Buscagrius (ANNERSTEDT, Ups. univ. hist. 2. s. 165).
i stället Lunds stift, som nu blifvit ledigt efter biskop Papke, hvarpå
den kungliga fullmakten dat. Torneå stad 14 juni 1694 följde. Hans afsked
från Hsands stift ägde rum 1 maj 1695, då han i konsistoriet höll
ett eftertänkligt tal, tackande konsistoriales för den förtrolighet och vänskap
dem emellan varit, bad dem vidmakthålla de till stiftets bästa gemensamt
fattade besluten och önskade, att de om honom ville hafva ett redeligt
omdöme, liksom han ej heller skulle förgäta hvars och ens beröm,
hvarpå gymn. rektor M. Mört i ett latinskt tal tackade biskopen för all
den möda han haft i sitt arbetes sysslor och önskade honom lycka till det
nya ämbetet. Till biskop i Lund invigdes han i Upsala domkyrka 12 följande
juni i konungens egen närvaro. Hans följande verksamhet tillhör
ej Hsands stift, men präglades af samma nit och kraft, dock under oroligare
förhållanden än förr. Genom kon. Carl XII:s fullmakt, dat. 4 dec.
1714, utnämndes han slutligen till ärkebiskop och Upsala universitets prokansler.
I denna officiella ställning tillkom honom bland annat att jordfästa
kon. Carl samt kröna Ulrika Eleonora och kon. Fredrik. Var promotor
vid teol. doktorspromotionen i Upsala 20 mars 1719, talman för
prästeståndet vid 1719 och 1720 års riksdagar. Han afled 2 aug. 1730,
nära 86 år gammal, och begrofs i Upsala domkyrka med likpredikan af
khden i S:t Klara Jöran Nordberg.
Hvad beträffar doktor M. Steuchius' 12-åriga superintendenttid i
Hsand, är att märka, att härunder den nya kyrkolagen och ordningen
stadfästades. Superintendenten själf se vi för öfrigt företaga täta visitationer
än till Norrbotten år 1688, då han i Torneå bland annat förordnade
om gudstjänstens fördelning mellan kyrkoherden och kapellanerna, än
i Jämtland 1690, då han särskildt inspekterade församlingarnas annexer,
där knappast någon biskopsvisitation förekommit. Prästmöten höll
han äfven omväxlande i Hsand och Piteå. Efter allt att döma bära hans
anordningar här i stiftet vittne om skarp praktisk blick och om större
varsamhet och lämpa än faderns. Det porträtt, man äger af honom i
Upsala domkapitel, framställer honom såsom en reslig, allvarlig och aktningsbjudande
man med långdraget ansikte och kortskuret gråsprängdt
hakskägg. I dialektiska ordskiften omtalas han som en skarpsinnig och
fruktad motståndare£, men mera sluten i umgänge.
Vigd 29/6 1673 i Linköping m. Anna Tersera, f. 17/3 1653 i Waxala, dr af
biskop J. Terserus och Elisabeth Troilia.ø Hon afled 24/4 1723 i Uppsala. Af
Tanta enim indole ad philosophiam fuit . . . ut iis, qui cum eo disputabant, facilius
esset e labyrinthis sese extricare, quam argumentorum ejus laqueos effugere, si quando res
ita postularet. (O. CELSIUS, Oratio parentalis . . . M. Steuchii. Ups. 1730, pag. 11.)
ø Bröllopet bevistades af superintendenten Petrus Steuchius. Bruden erhöll af sin
10 barn kommo följande till äldre år och adlades 23/5 1719 under namnet Steuch.
Släkten lefver än.
Barn:
Jöns, f. i Hsand 3/1 1676, efterträdde sin fader som ärkebiskop, d. 21/6 1742
i Upsala.
Elisabeth, f. 9/12 77 i Upsala, g. m. superintendenten P. Asp i Hsand, se
nedan.
Birgitta, f. 19/7 79, g. 1696 m. prof., sederm. domprosten i Linköping Thomas
Ihre; d. 21/4 1710.
Matthias, f. 17/11 81, protokollsekreterare i kgl. Senaten£; d. 6/8 1704, begr.
i Lunds domkyrka.
Anna, f. 18/7 84 i Hsand, g. 1) 1699 m. Biskop Bonde Humerus i Lund;
2) m. landshöfdingen och kammarrådet Jonas Wulfenstierna; d. 4/10 1737.
Elof, f. 11/9 87, professor i matematik i Lund och Upsala; tit. Kommerseråd;
d. 1/6 1772 i Oby i Småland.
Maria, f. 14/6 89, g. 1706 m. biskop N. Barchius i Västerås; d. 26/4 1719.
Margareta, f. i Lund 29/6 96, g. m. prof. Joh. Hermansson i Lund; d. 7/12
1770.
Tr.: Vita Servii Tullii (Exercit. polit. in Titum Livium. 6), præs. J. Scheffer. Ups.
1663. - Prima naturæ, ex. occas. verb. Cic. in Officiis 1, c. 4 breviter declarata, præs.
S. Skunk, ib. 1668. - Under hans præsidium utkommo 46 akad. afhandl. i Upsala 1669-
83, och han utgaf 7 akad. rektorsprogram i Upsala, 2 program som prokansler i Lund.
- The christtrognas kamp och lopp [likpred. öfver lagman J. Cedercrantz 1700]. - En
christelig lijkpredikan [öfver prosten S. Lunæus]. Lund 1718. - The christnas mödosamma
vandring [likpred. öfver kon. Carl XII. 1719]. Ups. 1721 fol. - The rätferdigas
frid och hvila [likpred. öfver domprosten L. Molin, 1723].
[Litt.: Likpred. och personalier af J. A. Nordberg (med porträttgravyr). O. Celsius,
Oratio parentalis . . . M. Steuchii. Ups. 1730; Rhyzelius, Episcop. sviog.; Lidén,
Cat. disp., (Fant och Låstbom), Ups. Stifts herdam. 1; S. C. Cawallin, Lunds st. herdam.
1, Nord. familjeb.; Biogr. lexicon. 15.]
Källa: Härnösands stifts herdaminnen