Johannes Jämte Eriksson

Blev högst 24 år.

Sambo med Cordelia (- 1576)

Noteringar

Johannes Jämte Eriksson. Kunskapare, spion, sekreterare. Född Oviken sn (Z). Gift med Cordila före 1576. Död 1576-08. Dödsorsak: ihjälslagen med en sten Studerade i Rostock 1564. Mördad av Johannes Henriksson, Uppsatt tjänsteman inom staten. Kunskapare åt Erik XIV & Johan III. I biografica Bielkesläkten omnämns Johannes Eriksson Jämte öde så här: "Johannes Henriksson var k. Johans högtbetrodde sekreterare 1568-1590, ehuru han var en 'veterlig bof' känd för fylleri,tjufnad, sedlighetsbrott och mord. Under en lång tid var han medveten om k. Johans planer, att om så behövdes, i hemlighet ombringa k. Erik i fängelset. I nästan alla högmålsprocesser under nämnda tid deltog den samvetslöse Johannes Henriksson å sin konungs vägnar på ett mycket avgörande sätt. Till sist råkade han 1590 i onåd och dömdes då till döden, men förskonades från dödstraffet. Han dog av dryckenskap. Det mord för vilket han beskylldes var det på sekreteraren Johannes Eriksson Jämte, som i augusti 1576 dödades med en sten af Johannes Henrikssons dräng på hans uppmaning. Under Johannes Eriksson Jämte beskickning i Tyskland 1569-1570 lefde Johannes Henriksson i brottslig förbindelse med hans fästeqvinna. Förbindelsen fortsatte även efter den äkta mannens återkomst till Sverige. Från honom tog Johannes Henriksson ej blott hans hustru utan även hustruns hus vid S:t Nicolai kyrkogård. Med bitter harm yttrar sig även riksrådet Hog. Bielke i breffrån Stockholm af den 6 augusti 1576 till kanslern Nils Gyllenstierna om det af den samvetslöse Johannes Henriksson anstiftade mordet på Johannes Eriksson Jämte: "Item är ock en ynklig handel tilldragen med Johannes Eriksson Jämte, hwilkenblef slagen med sten af en Johannes Henriksson sekreterares dräng, som väl 24 år gammal och hade derpå Johannes Henriksson, som själfva roten är till saken och befallning hade utgifvit, sitter fången i vaktmästarekammaren; de fråntog honom(Johannes Eriksson Jämte) hans laggifta hustru, sedan ock ägodelar, och när de andre talade på sin rätt, vet han (Johannes Henriksson) besked, och nu på det sista tagit lifvet af honom, därföre är både Guds och verldslig lag honom under ögonen, och tränger slik en fast på straff. Hvad nu K. M:t synes häruti, får man framledes förnimma, men der det blir ostrffadt, fruktar jag, att Gud straffar fler oskyldige med". Det blev imellertid inget långt fängelsestraff för Johannes Hemriksson. Han befriades från straffet och fick böter i stället av sin gynnare, kung Johan. Man kanske inte helt kan värja sig från misstankarna att kung Johan själv hade sin hand med i spelet. Redan den 29 nov. 1576 var Johannes Henrikssonfri igen och sändes då till Vadstena att "pinligen förhöra kyrkoherden herr Mauritz Rasmusson i Böne. I början av 1577 skickades han till Örbyhus för att hemligen omringa k. Erik i fängelset. Då ärkebiskop Laurentius Petri vägrade sitt bifall till giftermål mellan Johannes Henriksson och den dödade Johannes Eriksson Jämtes änka, vände sig Johannes Henriksson till den hemlige jesuiten Kloster Lasse, som hemställde saken till Jesuitordens general och skildrade Johannes Henriksson som en i hög grad inflytelserik man, konungens gunstling, en skräck för lutheranerna och sin personlige vän. När jesuitordens sekreterare Antonio Possevino såsom påvlig legat kort därpå anlände till Sverige, gillade han i början av år 1578 äktenskapet, och förklarade då Kloster Lasse, att han med anledning härav, givit Johannes Henriksson och kvinnan avlösning från synd och tillåtit dem att fullborda äktenskapet. Förbittrad över Kloster Lasses tilltag förklarade ärkebiskopen i mars s.g. dispensation ogiltig och Kloster Lasse ovärdig prästämbetet". Johannes Eriksson Jämte var redan 1561 under studietiden svensk undersåte, anställd i Erik XIV:s kansli och åtnjöt kungligt understöd för sina utländska studier. Senar blev Johannes skrivare i Johan III:s kansli. (Suplement till herdaminne,B. Hasselberg) Enligt Bertil Hasselberg (ur Festskrift till Carl J.E. Hasselberg) kan jesuiten Laurentius Nicolai, den från Johan III:stid bekante Kloster Lasse vara son till Hans Jämten Erikssons syster Märta Eriksdotter och hennes make Nils Andersson, Kyrkoherden i Offerdal. Källa: ("Jämtlands Reformator" Landsprosten Erik Andersson i Oviken, av Carl Wangby.) (Festskrift till Carl J.E. Hasselberg.) (Suplement till herdaminne, B. Hasselberg)